﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 989
Titel Ordlista
Titel.kortform Ordlista
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen
Utgivningsår 2003
Utgåvenr
Ställe s. 78--97
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Räddningsverket
Utgivare.2.nu.organisation MSB; Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenUppdelat
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenUppdelat

svTE absorberad dos
svDF den mängd strålningsenergi per viktenhet som en bestrålad kropp tar upp
svAN Enheten för absorberad dos är gray (Gy). 1 Gy = 1 joule/kg (J/kg).

svTE absorption
svDF process som åstadkommer energiförlust hos strålning när den passerar genom materia

svTE ADR
svDF Europeisk överenskommelse om vägtransporter av farligt gods
enTE European Agreement Concerning the international Carriage of Dangerous Goods by Road
frTE Accord européen rélatif au transport international des marchandises par route

svTE ADR-S
svDF Räddningsverkets föreskrifter om inrikes vägtransporter av farligt gods i Sverige.

svTE aktivering
svDF omvandling av ett stabilt ämne till ett radioaktivt ämne genom neutronbestrålning
svAN Aktivering förekommer i härden och i närheten av den i en kärnreaktor.

svTE aktivitet
svUPTE curie
svUPTE bequerel
svDF den fysikaliska storhet som anger antalet radioaktiva sönderfall per tidsenhet
svAN Enheten för aktivitet är Bequerel (Bq). 1 Bq = 1 sönderfall per sekund. Tidigare användes enheten Curie (Ci).

svTE akut strålsjuka
svFK Uppstår när levande vävnad får en stråldos som är så hög att ett stort antal celler förstörs och organet eller vävnadens funktion skadas.

svTE ALARA
enTE As Low As Reasonably Achievable
svAN ALARA-principen utgör grunden för allt strålskyddsarbete. Stråldoserna ska hållas så låga som det rimligt är möjligt.

svTE alfastrålning
svUPTE alfastrålare
svDF ström av alfapartiklar.
svAN Denna partikelström sänds ut från vissa tunga atomkärnor som då kallas alfastrålare.

svTE alfapartikel
svFK En alfapartikel består av två protoner och två neutroner, vilket är detsamma som en heliumatomkärna. Alfapartikeln slungas ut med hög energi, men når endast någon centimeter i luft. Alfastrålning tränger inte genom huden, men utgör en stor strålningsrisk om det alfastrålande ämnet kommer in i kroppen. Kan betecknas med den grekiska bokstaven &#x03B1; (alfa).

svTE alunskiffer
svDF lerskiffer med svart färg som, jämfört med vanliga lerskiffrar, innehåller relativt höga halter av metaller, t.ex. uran, vanadin och molybden

svTE americium
svFK Grundämnet americium (Am) förekommer inte fritt i naturen. Det bildas i en kärnreaktors härd genom neutronbestrålning av uranbränslet. Americium -241 är en av de vanligaste industristrålkällorna. Den används också i brandvarnare. Halveringstiden av 433 år och den sänder ut alfastrålning.

svTE anrikat uran
svDF uran som har en högre andel (viktprocent) uran-235 än naturligt uran
svRETE naturligt uran

svTE anrikning
svDF höjning av ett ämnes halt
svAN I kärnkraftssammanhang anrikas uran-235 från den naturliga halten 0,7 % till 2,5--4,9 %.

svTE atom
svDF den minsta del av ett grundämne som uppvisar de för grundämnet karaktäristiska kemiska egenskaperna
svAN Innehåller protoner, neutroner och elektroner.

svTE atomnummer
svDF antalet protoner i atomkärnan

svTE atomvikt
svDF Viktat medelvärde av atomernas massor i ett grundämne, uttryckt i atomära massenheten u.

svTE avklingning
svDF minskningen av ett radioaktivt ämnes aktivitet med tiden
svRETE halveringstid

svTE avståndslagen
svFK Avståndslagen, innebär att gamma- och röntgenstrålningens intensitet avtar med kvadraten på avståndet till strålkällan. För beta- och alfastrålning är luftabsorptionen betydande och enbart avståndslagen beskriver inte hur strålningen avtar.

svTE bakgrundsstrålning
svDF strålning från omgivningen, t.ex. den kosmiska strålningen och strålningen från berggrunden

svTE bandvåg
svDF mätutrustning för att mäta den mängd material som transporteras på ett transportband
svAN En gammastrålkälla och en detektor används som mätutrustning.

svTE betapartikel
svSYTE betastrålning
svDF elektriskt laddad partikel som slungas ut från atomkärnan vid radioaktivt sönderfall

svTE bequerel
svBT Bq
svFK Det radioaktiva ämnets aktivitet anges i enheten Bq, sönderfall/sekund
svAN Anges ofta i Bq/kg, Bq/l. eller Bq/m&#x00B3;. Henri Bequerel, 1852--1908, fransk fysiker, upptäckte den naturliga radioaktiviteten år 1896.
   1 Bq = 1 sönderfall per sekund;
   1 kBq = 10&#x00B3; Bq = 1 000 Bq;
   1 MBq= 10&#x2076; Bq = 1 000 000 Bq;
   1 GBq = 10&#x2079; Bq = 1 000 000 000 Bq;
   1 TBq = 10&#x00B1;&#x00B2; Bq = 1 000 000 000 000 Bq;
   1 PBq = 10&#x00B1;&#x2075; Bq = 1 000 000 000 000 000 Bq;
   1 EBq = 10&#x00B1;&#x2078; Bq = 1 000 000 000 000 000 000 Bq.

svTE behörig myndighet
svDF expertmyndighet inom sitt verksamhetsområde
svAN Enligt ADR/ADR-S, RID/RID-S och IMDG är Statens strålskyddsinstitut behörig myndighet för transporter av radioaktiva ämnen som inte är klyvbara och Statens kärnkraftsinspektion är behörig myndighet för transporter av klyvbara ämnen. Luftfartsverket är behörig myndighet för flygtransporter.

svTE biologisk halveringstid
svDF den tid det tar för ett radioaktivt ämne att utsöndras till sin halva mängd ur ett organ eller en levande organism

svTE brandvarnare
svFK En brandvarnare med jonisationskammare innehåller max 40 kBq av det alfasönderfallande ämnet americium-241. Luften i kammaren blir elektriskt ledande eftersom alfastrålningen joniserar luften. Två elektroder i jonisationskammaren ser till att det flyter en ström genom kammaren. När rök tränger in i kammaren påverkas jonisationen, så att strömmen genom kammaren ändras. Elektroniken känner av detta och ger larm. Brandvarnaren innehåller larmenhet och strömförsörjning, till skillnad från en rökdetektor som får ström från en larmcentral och ger larm till den.

svTE cesium
svDF metalliskt grundämne med liknande egenskaper som kalium
svAN Flera radioaktiva cesiumisotoper bildas vid klyvning av uran och plutonium. Cs-137 är en av de dominerande klyvningsprodukterna i det högaktiva avfallet. Cs-137 avger beta- och gammastrålning. Halveringstiden är 30 år. Cs-137 är mycket vanlig inom industri och medicin.

svTE curie
svBT Ci
svRETE bequerel
svFK Äldre enhet för aktivitet. Numera anges aktivitet i bequerel (Bq). 1 Ci = 37 GBq.

svTE coulomb
svBT C
svDF enhet för elektrisk laddning

svTE cps
svDF impulser per sekund
enTE counts per second

svTE dekontaminering
svDF rengöring (sanering), att avlägsna en kontamination

svTE densitetsmätare
svDF industriell utrustning som mäter densitet med hjälp av gammastrålning

svTE detektor
svSA i strålskyddssammanhang
svDF instrument som registrerar strålning

svTE deuterium
svFK Tungt väte. En isotop av väte med en proton och en neutron i kärnan.

svTE DGR
svSYTE IATA-DGR
svDF Regler för transport av farligt gods med flyg
svAN DGR, Dangerous Goods Regulation, ges ut av IATA.
enTE Dangerous Goods Regulation

svTE direktjoniserande strålning
svDF laddade partiklar, t.ex. alfa- och betapartiklar, som genom direkt elektrisk växelverkan kan slå ut elektroner från atomernas elektronbanor

svTE DNA
svFK Molekyler i cellerna som bär arvsanlagen. Ett annat namn för arvsanlagen är gener. DNA är en förkortning av deoxyribonuklinsyra. DNA är uppbyggda av dubbelsträngade spiraler, där baserna utgör byggstenarna. Basern betecknas A, T, G och C, efter ämnena adenin, tymin, guanin och cytosin. Man kan likna DNA-molekylen vid en spiraltrappa, där varje steg består av de parvisa baserna. Vid celldelningen delar sig DNA-strängen mitt itu och kompletterande strängar växer till.

svTE dosmätare
svSYTE dosimeter
svDF apparat som registrerar den stråldos dosmätaren utsätts för
svAN Persondosmätare används vid arbete med joniserande strålning för att persondoser ska kunna registreras. Det finns filmdosmätare, penndosmätare, larmdosmätare m.m.
svRETE filmdosmätare, termoluminiscensdosimetri

svTE dosrat
svAVTE doshastighet
svDF stråldos per tidsenhet, strålningens intensitet
svAN Den anges t.ex. mikrosievert/timma eller mSv/h (milliesievert/timma) eller Sv/h (sievert/timma).
 Doshastighet är ett äldre uttryck för stråldos per tidsenhet.

svTE dotterkärna
svDF sönderfallsprodukt vid en radioaktiv kärnas sönderfall

svTE effektiv dos
svFK För omräkning av organdos till det som ur risksynpunkt motsvarar helkroppsbestrålning. Genom att multiplicera dosekvivalenten med de viktningsfaktorer som är ekvivalenta för de bestrålade organen och addera doserna, erhåller man den effektiva dosen.

svTE ekvivalent dos
svDF storhet där man tar hänsyn till de olika strålslagens biologiska verkan.
svAN I dagligt tal används beteckningen stråldos. Mäts i enheten Sv.

svTE elektronskal
svUPTE I-skal
svUPTE K-skal
svUPTE L-skal
svUPTE M-skal
svFK Elektronerna i en atom delas in i olika energinivåer, skal. I-skalet närmast kärnan, K-skalet, är elektronerna starkast bundna. Utanför K-skalet finns L-skalet, M-skalet osv.

svTE elektronvolt
svBT eV
svDF den rörelseenergi som en elektron vinner då den accelereras genom en spänningsskillnad på en volt
svAN Ofta används energibeteckningarna  kiloelektronvolt, keV, och megaelektronvolt, MeV. 1 eV = 1,602 x 10-&#x200B9;&#x2079; joule. (joule = wattsekund).

svTE elektromagnetisk strålning
svFK Elektromagnetisk strålning är ett samlingsbegrepp för olika typer av strålning som har det gemensamt att de utgörs av en elektromagnetisk vågrörelse. Elektromagnetisk strålning omfattar ett brett område av våglängder från radiovågor över vanligt ljus till röntgenstrålning och gammastrålning.

svTE EMP
svSYTE elektromagnetisk puls
svFK Inträffar framför allt vid kärnvapensprängningar, och är till sin natur som åska. Påverkar elektronisk utrustning, framför allt mikrochips och liknande, som främst finns i datorer. Räckvidden är mycket stor.

svTE exa-
svFK Prefix eller förled, används i samband med måttenheter. Förkortas E. Exa = 1018 (1 000 000 000 000 000 000).

svTE excitera
svFK När en atom tillförs energi till en elektron, som därigenom flyttas till en bana med högre energi. När elektronen går tillbaka till sitt grundtillstånd utsänds överskottsenergi i form av elektromagnetisk strålning, som kan vara synligt ljus. Detta utnyttjas t.ex. i lysfärg.

svTE exponering
svFK När levande eller döda objekt utsätts för joniserande strålning.

svTE extern bestrålning
svDF bestrålning från strålkällor som finns utanför kroppen

svTE filmdosmätare
svFK Eftersom fotografisk film svärtas av joniserande strålning, kan ljustätt innesluten film användas som persondosmätare. Filmens svärtning blir en funktion av stråldosen. Genom att den placeras i en speciell hållare med olika metallfilter kan även strålningens energi uppskattas.

svTE fission
svDF atomkärnans klyvning i fragment, med mindre massor

svTE fria radikaler
GR pl.
svDF molekyler eller atomer med oparade elektroner
svAN Fria radikaler är ytterst reaktiva i förhållande till varandra eller andra atomer eller molekyler.

svTE fusion
svDF kärnsammanslagning, reaktion mellan två lätta atomkärnor, som leder till att en ny atomkärna med större massa bildas
svAN Samtidigt frigörs stora mängder energi. Två atomkärnor av tungt väte kan t.ex. genom fusion bilda en heliumkärna.

svTE gammastrålning
svDF elektromagnetisk strålning vid radioaktivt sönderfall
svAN Betecknas med grekiska bokstaven ”gamma”, &#x03B3;.

svTE glesjoniserande
OKGR adj.
svDF strålslag som ger upphov till mindre antal jonisationer per längdenhet
svAN Betastrålning, gammastrålning, röntgenstrålning och neutronstrålning är glesjoniserande.

svTE Geiger Müllerrör
svSYTE GM-rör
svDF detektor för joniserande strålning

svTE gray
svDF SI-enheten för absorberad dos
svAN Den energi, som tagits upp per massenhet av den bestrålade kroppen, är joule/kg, men beteckningen gray (Gy) får användas. 1 Gy = 1 J/kg.
   (Louis Harold Gray, 1905--1965, engelsk strålbiolog.)

svTE halveringstid
svFK En strålkällas aktivitet avtar i takt med att atomkärnorna sönderfaller. Aktiviteten avklingar. Den fysikaliska halveringstiden är ett mått på hur snabbt avklingningen sker. Under en halveringstid minskar aktiviteten till hälften. Biologisk halveringstid är den tid det tar för kroppen att utsöndra hälften av ett tillfört ämne. Effektiv halveringstid anger den tid som krävs för att kroppsinnehållet av ett radioaktivt ämne efter ett engångsintag ska sjunka till hälften, dels genom biologisk utsöndring, dels genom radioaktivt sönderfall. Båda dessa processer pågår samtidigt. Därför är den effektiva halveringstiden kortare än både den fysikaliska och den biologiska.

svTE helkroppsdos
svDF stråldos som givits till större delen av kroppen

svTE IAEA
svSYTE Internationella atomenergiorganet
svAN Rekommendationer från IAEA ligget till grund för ADR, RID, IMDG och ICAO-TI.
enTE International Atomic Energy Agency

svTE IATA
enTE International Air Transport Association,
svDF samarbetsorgan mellan de största flygbolagen

svTE ICAO-TI
svDF Internationella regler för transport av farligt gods med civilt flyg
svAN Reglerna ges ut av ICAO International Civil Aviation Organization. TI en förkortning av Technical Instructions for the safe transport of dangerous goods by air.

svTE icke joniserande strålning
svDF strålning som inte ger upphov till jonisation
svAN Ickejoniserande strålning omfattar optisk, radiofrekvent och lågfrekvent strålning, elektriska och magnetiska fält samt ultraljud.

svTE ICRP
enTE International Commission on Radiological Protection
svDF den internationella strålskyddskommission, som bildades i Stockholm 1928
svAN ICRP:s rekommendationer ligger till grund för föreskrifter om strålskydd över hela världen, när det gäller joniserande strålning.

svTE IMDG-CODE
svDF Internationella regler för transport av farligt gods på sjön. Förkortning av International Maritime Dangerous Goods Code. (IMDG-koden)

svTE IMO
svDF Förkortning av International Maritime Organisation, ger ut IMDG-CODE.

svTE infraröd strålning
svDF optisk (elektromagnetisk) strålning, vars våglängder ligger mellan det synliga röda ljuset och mikrovågor
svAN Infraröd strålning indelas i tre underavdelningar IRA (780--1400 nm), IRB (1400--2600 nm) och IRC (2600 nm--1mm).

svTE intensimeter
svDF mätinstrument för joniserande strålning.
svAN Mäter intensitet (dosrat).

svTE intern bestrålning
svDF bestrålning från radioaktiva ämnen, som kommit in i kroppen t.ex. genom andningsvägarna eller med födan
svAN Även i kroppen sönderfaller konstant de radioaktiva ämnen som vi har i muskler, mjukdelar och skelett.

svTE isotop
svAN Grundämnet bestäms av antalet protoner i atomkärnan. Hos varje grundämne kan dock antalet neutroner i atomkärnan variera. De olika varianterna av grundämnet kallas isotoper.
svRETE nuklid

svTE jodtablett
svDF tablett som innehåller vanlig icke radioaktiv jod (i Sverige förut på 200 mg, nu enl. WHO´s riktlinjer 65 mg)
svAN Tabletten dämpar eller förhindrar sköldkörtelns upptag av radioaktiv jod, som kan finnas i luften efter en kärnkraftsolycka eller på laboratorium på grund av kontamination, där radioaktiv jod används. Något annat skydd mot joniserande strålning ger inte tabletten.

svTE jonisation
svDF alstrande av joner

svTE joniserande strålning
svDF elektromagnetisk strålning eller partikelstrålning, som är så energirik att den kan slå bort elektroner från de atomers elektronbanor som den passerar.
svAN Eftersom elektronen har en negativ elektrisk laddning, får atomen ett överskott på positiv elektrisk laddning, när elektronen slås bort. Man säger då att atomen är en positivt laddad jon. Alfa-, beta-, gamma-, röntgen- och neutronstrålning är joniserande strålning. Man skiljer mellan direkt joniserande och indirekt joniserande strålning.

svTE direkt joniserande strålning
svDF laddade partiklar, alfa- och betapartiklar, som genom direkt elektrisk växelverkan kan slå ut elektroner från atomernas banor

svTE indirekt joniserande strålning
svFK Indirekt joniserande strålning, gamma-, röntgen- och neutronstrålning, kan genom andra former av växelverkan slå ut elektroner från  atomernas banor.

svTE jonpar
svFK När den joniserande strålningen slår bort en elektron från en atom, blir atomen en positivt laddad jon. Den positivt laddade jonen och den utslagna elektronen kallas ett jonpar.

svTE joule
svBT J
svDF enheten för energi
svAN 1 Joule = 1 wattsekund (Ws).

svTE karaktäristisk röntgenstrålning
svDF elektromagnetisk strålning som utsänds från elektronskalen - när en vakans (ett hål) i ett inre skal fylls igen av en elektron från ett yttre skal
svAN En elektron i den yttre banan har högre energi än elektronen i den inre. Skillnaden i energi utsänds i form av elektromagnetisk strålning, s.k. karaktäristisk röntgen. Dess energi är karaktäristisk för grundämnet.

svTE kategori
svFK Kollin indelas i tre olika kategorier beroende på strålningsnivån intill ett kolli och transportindex: I-VIT, II-GUL och III-GUL.
svRETE I-VIT, II-GUL, III-GUL

svTE I-VIT
svFK Strålningsnivån intill kollits yttersidor får inte överstiga 5 &#x03BC;Sv/h (mikrosivert/timme).

svTE II-GUL
svFK Strålningsnivån intill kollits yttersidor får inte överstiga 500 &#x03BC;Sv/h (mikrosivert/timme). Transportindex får inte överskrida 1.

svTE III-GUL
svFK Strålningsnivån på kollits yttersidor får inte överstiga 2 mSv/h. Transportindex får inte överstiga 10.

svTE kedjereaktion
svSA inom kärnfysik
svDF serie kärnreaktioner, där initieringssteget är en kärnklyvning (fission) av en tung atomkärna, t.ex. uran &#x00B2;&#x00B3;&#x2075;U, varvid vanligen två eller tre neutroner utsänds
svAN Dessa neutroner kan i sin tur förorsaka fission av ytterligare urankärnor, varvid nya neutroner frigörs osv. När varje reaktion i kedjan åstadkommer i medeltal en ny fission sägs reaktionen vara kritisk.

svTE kinetisk energi
svDF rörelseenergi.

svTE klyvbart ämne
svDF uran-232 och uran-235, plutonium-238, 239 och 241 samt varje kombination av dessa

svTE klyvbart material
svDF fissilt material, nuklider av tunga grundämnen, t.ex. uran-235 och plutonium-239, som efter infångande av neutroner kan genomgå kärnklyvning

svTE klyvningsprodukter
svDF fissionsprodukter, de radioaktiva ämnen som bildas vid en kärnklyvning

svTE kokvattenreaktor
svFK Den i Sverige vanligaste reaktortypen. I reaktortanken omges bränslet av vanligt vatten. Vattnet tjänstgör både som moderator och kylmedel. Pga. kärnklyvningar i bränslet, får bränslet så hög temperatur att vattnet kokar. Därav namnet kokvattenreaktor. Den ånga som bildas driver en turbin, som i sin tur driver generatorn. Efter turbinen passerar ångan en kondensator, som kyler ångan till vatten. Vattnet pumpas sedan åter in i reaktortanken. Som bränsle används anrikat uran. Det finns ca 100 ton bränsle i reaktorhärden.

svTE kol-14
svDF metod för att åldersbestämma organiskt material.
svAN Den radioaktiva nukliden kol-14 bildas kontinuerligt när kväve-14-atomer påverkas av högenergetisk kosmisk strålning. Det finns därför alltid kol-14 i luften. Kol-14 metoden bygger på att mängden kol-14 har varit konstant i alla år. Växter tar upp koldioxid. Djuren äter växter och äter andra djur som ätit växter. Alla levande organismer tar därför upp en liten andel kol-14 tillsammans med stabilt kol. När organismen dör, upphör upptagandet och kol-14 sönderfaller med halveringstiden 5 760 år. Genom att bestämma den kvarvarande koncentrationen kol-14 kan man beräkna föremålets ålder. Användbarheten sträcker sig 70 000 år tillbaka.

svTE kollektivdos
svDF den genomsnittliga dosen i en grupp, multiplicerad med antalet personer i gruppen.
svAN Kollektivdos anges i enheten mangray eller mansievert.

svTE kontamination
svSA i dessa sammanhang
svDF radioaktiv nedsmutsning
svAN Kontamination anges ofta i Bequerel per kvadratcentimeter (Bq/cm%#x00B2;).

svTE kosmisk strålning
svDF joniserande strålning från yttre rymden och solen
svAN Består av energirika partiklar, till största delen protoner och alfapartiklar och till ca en procent av andra tyngre atomkärnor.

svTE kovalentbindning
svDF elektronparbindning dvs. en bindningstyp i en molekyl, där ett eller flera par av elektronerna i atomernas yttersta skal är gemensamma för atomerna

svTE kriticitet
svFK När en tillräckligt stor mängd klyvbart material samlats kan en självgående kärnklyvning påbörjas, materialet har blivit överkritiskt.

svTE kärnklyvning
svSYTE fission
svDF den process som kan uppkomma, när klyvbara atomkärnor träffas av neutroner
svAN Atomkärnan klyvs då i två nästan lika stora atomkärnor

svTE kärnkraftverk
svDF kraftverk som använder kärnreaktorer för produktion av elenergi
svAN Värmeenergin, som frigörs vid kärnklyvningar i kärnbränslet, får i form av ånga en turbin att rotera, vilket i sin tur driver en elgenerator. Det finns elva kärnreaktorer i Sverige, en vid Barsebäck, vardera tre reaktorer vid Oskarshamn och Forsmark, och fyra vid Ringhals. Totalt finns det ca 400 kärnrektorer i världen. Ungefär hälften av reaktorerna finns i Europa.

svTE kärnvapen
svFK Den 16 juli 1945 exploderade världens första kärnladdning i södra New Mexico, USA. Idag har världens samlade kärnvapenarsenal en sprängkraft motsvarande 20 000 megaton trotyl. Det motsvarar 5 ton trotyl till varje människa på jorden. Man skiljer mellan fissions- och fusionsladdningar. För att fusion ska kunna ske, krävs temperaturer på flera tiotals miljoner grader. Av detta skäl kallas också fusionsladdningar för termonukleära laddningar. Ofta talar man också om vätebomber. I fusionsladdningen upphettas det termonukleära bränslet med hjälp av gammastrålningen från en fissionsladdning.

svTE larmdosmätare
svDF persondosmätare, som vid en inställd dos/dosrat larmar.
svAN Kan också ställas in på strålnivåer, och när strålnivån överstiger det värde som ställts in larmar instrumentet. Larmdosmätaren är känslig enbart för gamma- och röntgenstrålning.

svTE LSA
enTE low specific activity
svSYTE låg specifik aktivitet
svAN LSA transporteras i kollityper, som kallas industrikollin och transporteras i tre olika typer av industriemballage.

svTE lysfärg
svDF självlysande färg, som används på visare i klockor och instrument, och som lysprickar på t.ex. kompasser
svAN I lysfärgen ingår ett radioaktivt ämne vars strålning exciterar atomerna i lysfärgen. När atomerna återgår till grundtillståndet, utsänds den av strålningen tillförda energin som synligt ljus. I moderna klockor med lysfärg ingår tritium som radioaktivt ämne. Tritium utsänder betastrålning med så låg energi att betastrålningen bara når några få mm i luft. Strålningen går inte ens igenom glaset framför urtavlan. Tidigare användes radium-226 eller strontium-90 i lysfärg. Intensiteten intill en sådan klocka kunde vara 50 &#x03BC;Sv/h (mikrosievert/timma).

svTE mansievert
svUPTE manrem
svDF enhet för både kollektivdos och kollektiv dosinteckning, dvs. produkten av antalet bestrålade personer och deras genomsnittliga stråldos
svAN Dosen anges i ekvivalent dos eller effektiv dos.
   Tidigare användes enheten manrem. 1 mansievert (manSv) = 100 manrem.

svTE marine pollutants
svDF ämnen som är farliga för den marina miljön
svAN Radioaktiva ämnen klassas inte som marine pollutants.

svTE masstal
svDF summan av antalet protoner och neutroner i en atomkärna

svTE metastabil
svFK När vissa nuklider sönderfaller stannar dotterkärnan en viss tid i ett tillstånd med överskottsenergi, innan denna överskottsenergi lämnar kärnan i form av strålning. En sådan dotter brukar betecknas med m, som efterföljer nuklidbeteckningen, t.ex. Tc-99m. Tc-99m är en dotter till Mo-99.

svTE mikrovågor
svUPTE UHF
svUPTE SHF
svUPTE EHF
svDF elektromagnetisk strålning i frekvensområdet 300 MHz--300 GHz
svAN Mikrovågsområdet delas in i tre underavdelningar:
   UHF, Ultra High Frequency, 300 MHz..3 GHz. Våglängd 1 mm--1 cm. Används inom astronomi och meteorologi.
   SHF, Super High Frequency, 3--30 GHz. Våglängd 1 cm--1 dm. Används för flyg- och fartygsradar och för satellitkommunikation.
   EHF, Extra High Frequent, 30--300 GHz. Våglängd 1 dm--1 m. Används till TV, radar, telekommunikation, medicin och mikrovågsugnar.

svTE miljödosekvivalent
svDF ny mätbar storhet, som kan ersätta ekvivalent dos
svAN SSI rekommenderar att strålskyddsinstrument är kalibrerade i miljödosekvavilent. Miljödosekvivalent anger stråldosen till vävnad på 10 mm djup. Enheten är sievert, Sv.

svTE molekyl
svDF sammansättning av atomer som är kemiskt bundna till varandra

svTE naturlig strålning
svDF strålning från strålkällor som ingår som en naturlig del av miljön

svTE naturligt uran
svDF kemiskt separerat uran som innehåller den i naturen förekommande fördelningen av uranisotoper (ca 99,28 % uran-238 och 0,72 % uran-235)

svTE neutron
svDF elektrisk neutral partikel
svAN Den ingår i atomkärnor men kan också förekomma fritt. I fritt tillstånd har neutronen en begränsad livslängd. Den sönderfaller med 10 minuters halveringstid till en proton och till andra elementarpartiklar.

svTE neutronstrålning
svDF indirekt joniserande partikelstrålning, som uppstår vid kärnklyvning

svTE nivåvakt
svDF industriell mätutrustning som utnyttjar gammastrålning för nivåbestämning

svTE nukleon
svDF proton eller neutron som är beståndsdel i en atomkärna eller som är fri partikel

svTE nuklid
svDF atomslag, varje typ av atomer med helt lika kärnor, dvs. som innehåller lika många protoner och lika många neutroner
svAN Nuklider med olika antal neutroner men med samma antal protoner, vilka alltså tillhör samma grundämne, kallas isotoper. Ungefär 1 500 olika nuklider är kända; av dessa är över 1 200 radioaktiva (radionuklider).

svTE organdos
svDF stråldos som givits till ett enskilt organ
svAN Genom att multiplicera den absorberade dosen med en speciell viktningsfaktor erhålls ekvivalent dos.

svTE persondosmätare
svAN Används för att mäta stråldoser till personal. Registrerar dos den utsätts för.

svTE plutonium
svFK Plutonium är ett grundämne med den kemiska beteckningen Pu. Det är en metall och är kemiskt nära besläktat med uran. I naturen finns bara mikroskopiska mängder.

svTE proton
svDF positivt laddad partikel i atomkärnan
svAN Det är antalet protoner i kärnan som bestämmer grundämnet.

svTE rad
svFK Tidigare använd enhet för absorberad stråldos. 1 rad = 0,01 j/kg. Har i SI-systemet ersatts med enheten gray (Gy). 1 Gy = 100 rad.

svTE radiak
svFK Försvenskning av den amerikanska förkortningen RADIAC.
enTE Radiation Identification And Computation
enSYTE RADIAC

svTE radiofrekvent strålning
svFK Sammanfattande benämning för mikrovågor och radiovågor
svAN Radiofrekvent strålning är elektromagnetisk strålning med våglängder över 1 mm vilket motsvarar frekvenser under 300 GHz.

svTE radionuklid
svSYTE radioaktiv nuklid
svDF radioaktivt atomslag
svAN Vissa radionuklider förekommer i naturen, t.ex. kaliumisotopen &#x2074;&#x2070;K, som finns i människokroppen i små mängder. Andra radionuklider framställs genom bestrålning av ett stabilt ämne i t.ex. en kärnreaktor. Vissa har fått stor användning för medicinska ändamål och vid forskning inom olika områden.

svTE radiotoxitet
svDF giftigheten hos ett radioaktivt ämne med hänsyn till dess strålverkan på kroppen
svAN Risken för strålskador vid intern bestrålning beror på många faktorer, t.ex. kroppens förmåga att ta upp ämnet, vilket organ ämnet lagras i och hur länge det stannar där, samt ämnets egenskaper, såsom strålslag, halveringstid och kemisk form.

svTE radium
svFK Radioaktivt grundämne. Radium-226 har ca 1 600 års halveringstid. och ingår i uranserien. När radium-226 sönderfaller bildas radon-222. Radium-224 ingår i sönderfallskedjan för torium-232. När radium-224 sönderfaller bildas radon-220.

svTE radon
svFK Radon-222 ingår i uranserien. När radium-226 sönderfaller bildas radon. Radon är en ädelgas och kan därför sippra upp ur marken eller ut från byggnadsmaterial. När radon sönderfaller bildas nya radioaktiva ämnen, de s.k. radondöttrarna. När gränsvärden anges, avses oftast radonhalten per kubikmeter luft, t.ex. 200 Bq/m&#x00B3;. Radon har 3,8 dygns halveringstid.

svTE radondotter
svFK När radon sönderfaller bildas polonium-218 som sönderfaller och bildar vismut-214, som i sin tur sönderfaller och bildar polonium-214. Dessa ämnen brukar kallas radondöttrar. Till skillnad från radon, som är en ädelgas, är radondöttrar partiklar av metaller. De fastnar på dammpartiklar och aerosoler och följer med andningsluften in i lungorna, där de kan fastna.

svTE rem
svFK Tidigare använd enhet för ekvivalent dos. Har ersatts av SI-enheten Sievert (Sv). 1 Sv = 100 rem.
svRETE ekvivalent dos

svTE RID
svFK Internationell överenskommelse om transport av farligt gods på järnväg.
svAN RID är förkortning av Reglement concernant le transport international ferroviaire des marchandises par chemin de fer.
frTE Reglement concernant le transport international ferroviaire des marchandises par chemin de fer

svTE RID-S
svSYTE Räddningsverkets föreskrifter om inrikes järnvägstransporter av farligt gods i Sverige.

svTE röntgen
svFK Röntgen (R) är en äldre enhet för exposition, dvs. strålningens förmåga att jonisera luft.
   (Wilhelm Conrad Röntgen, 1845--1923, tysk fysiker.)
svEKVI ”X-ray” är det engelska adjektivet för röntgen och ”X-rays” är det engelska substantivet för röntgenstrålning.

svTE röntgenrör
svFK Ett röntgenrör innehåller två elektroder, katod och anod. Mellan elektroderna ligger en högspänning. Från katoden, som är upphettad, utsänds elektroner. Elektronerna accelereras av högspänningen mot anoden. När de träffar anoden, uppstår främst bromsstrålning, men också en del karaktäristisk röntgenstrålning. Energin hos röntgenstrålningen beror på högspänningen och av anodens sammansättning.

svTE röntgenstrålning
svDF genomträngande elektromagnetisk strålning alstrad när energirika elektroner hastigt bromsas in utanför atomkärnan och med våglängd mycket kortare än våglängden hos synligt ljus

svTE SCO
svFK SCO är en förkortning för surface contaminated objects (ytkontaminerade föremål) och är ett industrikolli.
enTE surface contaminated objects

svTE Sievert
svBT Sv
svDF enhet för ekvivalent dos
svAN 1 Sv = 1 000 mSv, 1 mSv = 1 000 &#x03BC;Sv, vilket är den absorberade stråldosen med hänsyn tagen till strålningens biologiska verkan.
   Rolf Sievert, 1896--1966, svensk fysiker. Sievert var chef för Svenska strålskyddsmyndigheten 1941--1965. Han var med och grundade ICRP 1928.

svTE sluten strålkälla
svDF radioaktivt ämne som är varaktigt innesluten i en kapsel eller tät inneslutning

svTE stokastisk
OKGR adj.
svFK Betyder slumpmässig. Stokastiska skador är slumpmässiga skador t.ex. cancer, som kan uppträda först många år efter en bestrålning

svTE stråldos
svSYTE dos
svFK Sammanfattande namn på flera olika storheter, absorberad dos, ekvivalentdos och effektiv dos.

svTE strålkänslighet
svDF graden av känslighet hos levande vävnad för joniserande strålning
svAN Mest strålkänsliga är vävnader med snabb omsättning på celler. Dit hör de blodbildande organen och tunntarmens slemhinna.

svTE strålning
svDF överföring av energi
svAN Från strålskyddssynpunkt skiljer man mellan joniserande och icke joniserande strålning. Joniserande strålning är så energirik att den kan slå ut elektroner från atomernas elektronbanor. Alfa-, beta-, gamma-, neutron- och röntgenstrålning är exempel på joniserande strålning. Till icke joniserande strålning räknas ultraviolett strålning, ljus, infraröd strålning, mikrovågor och radiovågor.

svTE strålskador
svFK Höga stråldoser, som erhållits under kort tid, kan ge upphov till akut strålsjuka vid helkroppsbestrålning eller lokala skador om endast en del av kroppen blivit bestrålad. Strålsjuka beror på att de blodbildande organen och slemhinnan i tunntarmen blivit skadade. Strålsjuka kan uppstå vid ca 1 Sv. Vid stråldosen 3 Sv är risken för att dö 50 %.

svTE strålskyddsföreskrift
svFK Statens strålskyddsinstitut har enligt strålskyddsförordningen rätt att utfärda föreskrifter med stöd av strålskyddslagen. Sådana föreskrifter ska ges ut i Strålskyddsinstitutets författningssamling.

svTE sönderfall
svDF spontan omvandling av en atomkärna eller elementpartikel till en eller flera kärnor eller elementpartiklar

svTE sönderfallsserie
svUPTE modernuklid
svUPTE dotterprodukt
svDF den följd av radioaktiva sönderfall som pågår till dess att en stabil nuklid bildats
svAN Den ursprungliga nukliden kallas modernuklid. De nuklider, som bildas i sönderfallsserien, kallas dotterprodukter.

svTE tjockleksmätare
svDF industriell mätutrustning för kontroll av materialtjocklek i tillverkningsprocesser

svTE tjänstgörande strålskyddsinspektör
svSYTE TSI
svDF beredskapsfunktion strålskyddsinstitutet för rådgivning vid strålningsolyckor 

svTE termoluminiscensdosimetri
svSYTE TLD
svDF användandet av en termoluminiscensdosmätare

svTE termoluminiscensdosmätare
svSYTE TL-dosmätare
svDF den i dag vanligaste formen av persondosmätare för att mäta den absorberade stråldosen över en viss tid
svAN TL-dosmätaren består av en liten tablett, som har förmågan att lagra den energi som strålningen avger. När sedan tabletten värms upp avger den energin i form av ljusblixtar. Avläsning görs i en särskild avläsningsenhet. TL-dosmätaren kan användas flera gånger.

svTE toxicitet
svDF giftighet
svAN Radiotoxicitet är den giftighet som härrör från strålningens påverkan på kroppen.

svTE transportindex
svFK Transportindex används för olika strålskyddsbedömningar. Transportindex (TI) anger strålningsnivån på 1 m avstånd från ett emballage eller last och anges i mSv/h multiplicerat med 100. Moderna strålskyddsinstrument kan visa både &#x03BC;Sv/h (mikrosivert/timme) och mSv/h. För att få rätt transportindex divideras avläst värde i &#x03BC;Sv/h (mikrosievert/timme) med 10. Därefter rundas värdet uppåt till en decimal.

svTE transportkort
svDF de skriftliga instruktioner som fordonsföraren ska medföra vid transport av farligt gods
svAN ska ange på vad sätt godset är farligt, och vilka säkerhetsåtgärder som är nödvändiga. Dessutom anges vilka åtgärder som ska vidtas om människor kommer i kontakt med det radioaktiva ämnet och vilka åtgärder som ska vidtas vid brand och vilka släckmedel som inte får användas. Slutligen anges hur sanering ska utföras om det radioaktiva ämnet kommer ut.

svTE tritium
svFK En radioaktiv väteisotop. Dess kärna består av en proton och två neutroner. Tritium är en av de vanligaste nukliderna inom forskningen. Den är betasönderfallande. Halveringstiden är 12,3 år.

svTE tungt vatten
svDF vatten i vilket vätet består av deuterium

svTE tryckvattenreaktor
svSYTE PWR-reaktor
svFK Två av reaktorerna vid Ringhals är tryckvattenreaktorer. På grund av högt tryck i reaktortanken når inte vattnet kokpunkten. Det heta vattnet leds genom ånggeneratorer, där sekundärkretsen har lägre tryck, så att ånga bildas. Ångan driver sedan turbinen. En fördel med tryckvattenreaktorn är att det aktiva reaktorvattnet inte passerar genom turbinen. Trycket i primärkretsen är ca 150 bar.

svTE tätjoniserande strålning
svDF strålningsslag som ger upphov till stort antal jonisationer per längdenhet
svAN Alfastrålning är tätjoniserande strålning, till skillnad från beta-, gamma- och röntgenstrålning, som är glesjoniserande.

svTE undantaget kolli
svDF kolli, som innehåller begränsade aktiviteter och som har låga strålnivåer på utsidan, och därför kan sändas utan utvändig märkning av kollin (paket).

svTE uranserien
svFK En radioaktiv nuklid strävar efter att övergå till ett stabilt tillstånd genom radioaktivt sönderfall. Ofta är det så, att det bildas en ny radioaktiv nuklid vid sönderfallet. Ibland är det fråga om långa serier av sönderfall, innan atomkärnan når ett stabilt tillstånd. Uranserien är den mest kända av seriesönderfallen. Uran-238 har 4,5 miljarder års halveringstid och finns därför kvar i naturen sedan jorden bildades för ca 4,6 miljarder år sedan. Både radium-226 och radon-222 ingår i dess sönderfallsserie.

svTE valenselektroner
svDF atomens yttersta elektroner, som är delaktiga i den kemiska bidningen

svTE öppen strålkälla
svDF radioaktivt ämne i vätske-, pulver- eller gasform
svAN Det radioaktiva ämnet är här inte inneslutet i en kapsel.
